Den svenska skolan är tillgänglig för alla. Den är avgiftsfri och finansieras med skattemedel. Vad får man som elev när man går i skolan och är verkligen allt gratis?
Skolan – huvudsakligen gratis
Vanligtvis säger man att den svenska skolan ska vara gratis för alla elever och det är skolans huvudman som måste se till så att skolans resurser fördelas så att eleverna har tillgång till de läromedel som behövs. Alla elever i den svenska skolan ska alltså ha tillgång till läroböcker och annat material som används inom undervisningen och de läromedlen ska hålla den standard som är rimlig för att man ska kunna hålla undervisning och uppnå uppsatta kursmål. Informationen i böckerna ska inte vara inaktuell eller felaktig. Inte heller ska läromedlen vara så trasiga eller av så dålig kvalitet att inte eleverna kan tillgodogöra sig materialet.
Viktigt att notera är dock att regelverkets formulering är att skolan ska vara “huvudsakligen” gratis. Detta innebär är att små kostnader i samband med exempelvis bussfärd eller inträde till museum får finnas. De här kostnaderna ska vara så låga att de kan räknas som obetydliga och får inte vara en anledning till att inte somliga elever kan delta vid exempelvis utflykter och studiebesök. De får inte heller förekomma för ofta under ett läsår. Om en utflykt eller skolresa planeras som kommer att kosta mer kan den bekostas, antingen av skolans pengar, eller av att eleverna själva helt frivilligt samlat ihop en klasskassa genom exempelvis försäljning.
För elever vid gymnasieskolor kan eleverna själva få stå för vissa, mindre kostsamma, hjälpmedel. Det är inte ovanligt att eleverna får köpa sina egna miniräknare eller att elever själva väljer att köpa sina egna hjälpmedel på grund av ett intresse i ett specifikt skolämne. Ett sådant exempel kan vara elever på idrottsgymnasium som investerar i sportutrustning eller elever vid kockutbildning som köper sina egna kockknivar eller liknande. Dessa inköp är helt frivilliga och ligger inte under skolans ansvar. Ibland kan skolan erbjuda köp genom dem men eleven måste alltid kunna välja om de vill anta det erbjudandet eller skaffa hjälpmedlet själv. Man kanske kan köpa begagnat eller låna av syskon eller vänner.
Skolmåltiden – en viktig del av skoldagen!
Alla skolelever i Sverige serveras varje skoldag en måltid som är kostnadsfri för alla. Traditionen med skomåltid har djupa rötter i Sverige och det som började under 1800-talet som välgörenhet för att mätta svältande barn i fattiga områden är idag en självklarhet inom det svenska skolsystemet. Det var under 90-talet som riktlinjer drogs upp för skolmåltiderna och 1997 blev det lagstadgat att skolorna var skyldiga enligt lag att servera mat till sina elever i grundskolan under skoldagen. Under 2000-talet har tankarna kring skolmåltiden riktats ännu mer mot matsalsmiljö och service. I och med den nya skollagen som kom 2011 kom även riktlinjer gällande matens kvalitet och näringsinnehåll.
Läs också: Allt om Svenska gymnasiet
För gymnasieelever är det valfritt för kommunerna att erbjuda fria skolmåltider. Många skolor, både kommunala skolor och friskolor, gör det och följer skollagens riktlinjer. Men samtidigt har sparkrav på somliga håll i Sverige gjort att vissa skolor istället erbjuder avgiftsbelagda måltider eller har hittat andra lösningar, som exempelvis avtal med lunchrestauranger där eleverna kan köpa lunchkuponger till ett reducerat pris. Även vissa mindre skolor utan tillgång till skolmatsal och kök har funnit sådana lösningar.
Ett problem som har uppstått med dessa lösningar är att kraven på näringsinnehållet i maten inte finns för maten som serveras och gymnasieelever kan under måltiderna ha tillgång till läsk, friterad mat och snabbmat. Maten är en viktig källa till näring och en god kost gynnar inlärningen samt skapar goda vanor för framtiden. Motioner om att lagstadga om skolans ansvar att erbjuda gratis måltider även för gymnasieelever har lämnats in och frågan debatteras livligt av näringsfysiologer.
Samtidigt finns det många goda exempel på gymnasieskolor som serverar smaklig och näringsrik mat gratis till sina elever. Med elevernas ökande kulturella variation erbjuds numera ofta flera rätter, varav minst en är vegetarisk. Skolmatsalens personal är i regel välutbildade och duktiga på att tillgodose elevernas behov av specialkost beroende på exempelvis gluten- och laktosintolerans, diverse livsmedelsallergier och religiösa tillhörigheter.
Läs också: Att studera och arbeta som Geograf
