Skolan brukar beskrivas som elevernas arbetsplats och det är en plats som en stor del av deras liv präglas av. Vad innebär det då för barn och ungdomar att befinna sig i skolan? Vilka omständigheter utgör deras vardag i skolmiljö och vilka regler styr verksamheten som de befinner sig i?
En typisk skoldag!
Vad innebär “en typisk skoldag” egentligen? Vi tänker på lektioner varvat med raster och kanske en och annan håltimme. Finns det egentligen några regler för hur en skoldag får se ut i Sverige? Skollagen reglerar vilket regelverk som gäller för skolans verksamhet och där kan man läsa att ett läsår ska börja i augusti och hålla på fram till juni och bestå av sammanlagt fyrtio veckor. Under dessa veckor ska det finnas 178 dagar med undervisning och minst tolv lovdagar allt som allt. Studiedagar räknas inte som lovdagar och det får finnas max fem studiedagar under ett läsår. Förutom den ordinarie lektionstiden ska eleverna dessutom ha idrotts- och friluftsdagar som lärare ska arrangera och genomföra.
Elevernas undervisning ska ske under vardagar och det ska finnas ett schema tillgängligt med information om vilka ämnen och lärare som eleven ska ha. Undervisningen ska vara så jämnt fördelad över dessa dagar som möjligt. Det är alltså inte rimligt att ha sex lektioner en dag och en annan dag bara ha en timmes lektion på hela dagen. De flesta skolor försöker se till så att eleverna får en så sammanhållen skoldag som möjligt utan långa håltimmar. Schemaläggningen ska säkerställa att eleverna når sin garanterade undervisningstid i varje kurs.
Det finns inga regler som styr hur mycket läxor som får ges. Vissa lärare har läxor, andra inte. Skolans och lärarens ansvar är att eleverna når upp till kunskapsmålen i kurserna och det är upp till läraren att se till så att arbetsmetoderna gör så att eleverna har en rimlig möjlighet att nå de målen. Frågor om läxor ska i första hand diskuteras med läraren i fråga, i andra hand med rektor.
Det finns inga lagar som reglerar arbetstiden under skoldagen för skolelever, däremot omfattas de av arbetsmiljölagen och därför har de rätt till en lugn arbetsmiljö utan risker för ohälsa och olyckshändelser. Detta innebär att raster ska finnas och vara tillräckligt långa för måltider och förflyttningar under dagen.
Läs också: Fakta om den svenska skolan
Skolan – en fristad för alla?
Den svenska skolan ska verka för en värdegrund som står för alla människors lika värde, den är dessutom fri för alla. Trots detta vittnar så många som 60 000 barn och ungdomar om att mobbning sker, både i skolan och utanför. Den fysiska mobbningen med slag och knuffar förekommer lika väl som den psykiska mobbningen med blickar och ord. Idag är även nätmobbning ett växande problem där många utsätts i det tysta långt ifrån lärares och övrig skolpersonals insyn. Den svenska skolan strävar efter att vara en trygg plats där alla ska kunna trivas, växa och utvecklas så hur tacklar man mobbning i gymnasieskolan idag?
Utanförskap kan ske på grund av väldigt små orsaker, att man inte har “rätt” kläder, “rätt” vikt etc. Normerna fastställs godtyckligt av de som mobbar och det kan vara mycket svårt att bryta ett mönster av utanförskap. Att införa skoluniform har många ansett som ett redskap för att förhindra denna orsaken till mobbning. I Sverige har vi idag inte skoluniform. Debatten om huruvida skoluniform borde införas väcks med jämna mellanrum. Bland annat i en ledare i GP från januari 2017, där det hävdas att skoluniformer minskar risken för utanförskap och mobbing och ska fungera som arbetskläder som signalerar för barnen och ungdomarna att skolan är en plats där arbete ska utföras. Frågar man barnen och ungdomarna själva brukar de dock i allmänhet inte vara positivt inställda till uniform och hittills har Sverige inte infört detta som en regel på skolor och den rådande åsikten är att mobbning inte avhjälps med hjälp av skoluniform.
Föreningen Friends är en organisation som arbetar mot mobbning och utbildar skolpersonal i frågor som rör arbetsklimatet för alla elever. Friends vill även väcka frågan bland eleverna själva och föra fram frågan för att påverka den allmänna opinionen. Lärares och skolpersonals ansvar i frågan går inte att undvika och denna fråga tas upp och diskuteras kontinuerligt inom skolvärlden. Det är en fråga som aldrig får glömmas bort eller sopas under mattan.
Läs också: Vad är den svenska skolan bra på?
