Är den svenska skolan bra när det gäller att lära ut kunskaper i skolans ämnen? I PISA-undersökningen 2012 såg det dyster ut men sedan dess har det gått uppåt. Men är det bara ämneskunskaper som är viktiga och hur står sig egentligen den svenska skolan i internationell jämförelse idag?
Vad lär den svenska skolan ut?
Inom läroplanen för den svenska gymnasieskolan ingår undervisning i de åtta gymnasiegemensamma ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik, naturkunskap, historia, religionskunskap, samhällskunskap samt idrott och hälsa. Detta innebär att kunskapsbasen för alla elever ska ligga inom samma områden. Beroende på vald inriktning på gymnasiet fördjupar eleven sedan sina kunskaper ytterligare, både inom de gymnasiegemensamma ämnena, men även inom de programspecifika ämnena.
Även medvetenhet kring hälsofrågor och en hållbar livsstil är en central och aktuell fråga i den svenska skolan. Förutom att kursen idrott och hälsa är gymnasiegemensam och samtal med elevhälsan erbjuds regelbundet, diskuteras även livsstilsfrågor inom andra kurser för att uppmuntra till ett positivt förhållningssätt. Flera studier och pilotprojekt har visat att mer fysisk aktivitet på schemat är positivt även för andra ämnen, detta har bland annat prövats på Norrstrandsskolan i Karlstad och kan komma att sprida sig till fler skolor i Sverige på både grundskola och gymnasienivå.
Men förutom de rent akademiska kunskaperna som skolan undervisar i har den svenska skolan även som mål att ända från grundskolan vidarebefordra en humanistisk människosyn och grundläggande värderingar gällande alla människors lika värde. Studien ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) som genomfördes år 2016 visar att de svenska ungdomarna har goda kunskaper om och är i hög grad medvetna om samhällsvetenskapliga frågor såsom medborgaransvar, demokrati och jämställdhet. Då skolans undervisning inte bara ska förmedla kunskaper i dessa ämnen, utan även tillämpa ett demokratiskt arbetssätt och öppna för diskussion ska eleverna även utmanas till att praktisk utöva tolerans, egenansvar och lika behandling av alla, något som vi allt tydligare ser om man kikar på en typisk skoldag i Sverige.
I den växande digitalisering som sker har kursplanen idag utökats med att även omfatta kraven på skolan att förmedla en medvetenhet kring det intensiva informationsflöde som eleverna dagligen utsätts för. Att vara källkritisk ligger ofta som en centralt återkommande punkt i lärarnas undervisning och eleverna uppmuntras ständigt till analys av och reflektion kring informationskällor och vad texter och bilder i media vill säga oss.
Läs också: Fakta om den svenska skolan
Är den svenska skolan bra?
Just nu, våren 2018, pågår den senaste PISA-undersökningen i 250 utvalda svenska skolor. Först i december 2019 kan vi vänta oss resultaten av dessa undersökningar. PISA står för Programme for International Student Assessment och i undersökningen mäts bland annat 15-åriga skolelevers förmåga att läsa och tolka texter, deras matematiska kunskaper, förståelse för naturvetenskap och egna engagemang när det gäller att lära sig nya kunskaper. Förutom detta undersöker även PISA skolornas likvärdighet på en nationell nivå och rektorernas uppfattning om den undervisning som bedrivs inom verksamheten.
Den förra PISA-undersökningen som genomfördes 2015 visade att de svenska eleverna presterade på en genomsnittlig nivå jämfört med andra länder i mätningen, i vissa fall till och med över genomsnittet, framför allt i matematik. Resultaten från denna undersökning visade att det har gått bättre för eleverna i den svenska skolan jämfört med undersökningen som genomfördes 2012 då de svenska eleverna presterade på en nivå som låg under genomsnittet.
Detta skapade larmrapporter om den svenska skolans misslyckande när det gällde att hålla en hög standard på sin undervisning. Vad problemen berodde på debatterades kraftigt. Det skylldes bland annat på stora elevgrupper, en otrygg arbetsmiljö för både elever och lärare och på brister inom lärarutbildningen och att yrket inte längre lockade de bästa pedagogerna och personer med hög ämneskunskap. Alla dessa faktorer har naturligtvis påverkat undervisningen i både hög och låg grad och olika satsningar har skett och pågår fortfarande på skolor och högre lärosäten runt om i landet. Ett stort fokus har satts från tidiga årskurser på elevernas läsförståelse i samtliga ämnen samt på matematik. Även hälsofrämjande insatser sker på skolor runt om i landet. En god allmänhälsa främjar ju även kunskapsinlärningen.
Förhoppningarna är naturligtvis att resultaten av den pågående undersökningen ska peka på en fortsatt positiv trend inom skolan och att den svenska skolan ska leverera en utbildning som kan mäta sig på en internationell nivå.
Läs också: En typisk skoldag
