Fakta om den svenska skolan

Vad kan det innebära att vara elev i den svenska skolan idag? Vilka rättigheter och skyldigheter har man och vilket ansvar ligger på skolan när det gäller elevernas trivsel, hälsa och förutsättningar för studier? Dessa frågor försöker vi utreda här.

 

 

Skolan – både plikt och ansvar

I Sverige har vi skolplikt enligt skollagen. Det innebär att alla barn mellan sju och sexton år måste gå i skolan. Från och med 2018 kommer detta att utökas till förskolan och det innebär då att skolplikten kommer att gälla i tio år, mellan det att barnet är sex till sexton år gammal. Skolplikten betyder att alla barn har rätt till en grundläggande utbildning och fastställer att de har rätt att fullfölja skolgången upp till årskurs nio, även om de inte har gått klart årskurs nio när de är sexton. Skolplikten fastställer även skyldigheter hos vårdnadshavare, kommuner och skolors huvudmän att se till så att barnet faktiskt går i skolan och att det erbjuds en skola som uppfyller de kraven som finns gällande exempelvis undervisning, trygghet under skoldagen, elevhälsovård samt måltider.

Skolplikten upphör alltså antingen när du har gått ut årskurs nio eller när du är sexton år gammal. Gymnasieskolan är en frivillig skolform men de allra flesta, 98 procent, väljer att gå i gymnasiet. De flesta ungdomar väljer att studera på ett högskoleförberedande program och för att vara behörig för det krävs det godkända betyg i alla de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik och minst nio ämnen till i grundskolan. För de yrkesförberedande programmen krävs det att man är godkänd i de tre kärnämnena och minst fem ämnen till i grundskolan. Grundskolan ska fungera som en plattform för vidare studier och arbetsliv.

Vad som ytterligare trycker på din närvaro och deltagande i skolans verksamhet efter att du påbörjat gymnasiet är det faktum att du som elev får studiebidrag från Centrala studiestödsnämnden, CSN, från det att du fyllt sexton år. Om du skolkar eller avbryter dina studier så stoppar CSN utbetalningen av dina pengar. Om CSN har hunnit betala ut ditt bidrag utan att du varit i skolan så kan du bli återbetalningsskyldig. Det är alltså ditt eget ansvar som elev att delta i undervisningen om du har valt att gå i gymnasiet.

Prov och betyg

I skolan bedöms eleverna kontinuerligt för att mätas gentemot de uppsatta kursmålen och betygskriterierna för varje ämne och kurs. Bedömningarna kan ske på olika sätt. Ibland kan lärarna bedöma elevens förmåga till reflektion genom de frågor som eleven ställer under lektionstid eller de diskussioner som eleven deltar i. Ibland behöver läraren se om eleven kan sammanställa stora mängder material och då kan ett projektarbete genomföras eller en uppsats skrivas. För att testa elevens faktakunskaper kan “vanliga” kunskapsfrågor ställas vid ett salsprov. Vilka kunskapsmål som är viktiga skiljer sig åt i de olika ämnena och därför skiljer sig även provsituationerna åt i de olika ämnena. Alla dessa bedömningar ska slutligen leda fram till ett kursbetyg för eleven. Betygen sätts efter en sex-gradig skala från A-F. Om en elev har fått en lucka, det vill säga inget betyg i en kurs, betyder det att det saknas tillräckliga betygsunderlag för att ett betyg ska kunna sättas alls.

I ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik genomförs nationella prov på gymnasienivå. En skillnad från tidigare år är att från och med 2018 behöver ett nationellt prov bara genomföras en gång av eleven – i den sista och högsta obligatoriska kursen för eleven. Om eleven studerar vid ett högskoleförberedande program och ska läsa svenska upp till kurs 3 behöver eleven alltså inte göra något nationellt prov förrän kursen svenska 3 går mot sitt slut

Viktigt att notera är dock att de övriga kursproven fortfarande kan användas om skolan vill. Det är rektorn som fattar det beslutet och i så fall genomförs det som ett ordinarie nationellt prov. Provet används av lärare som ett underlag för slutbetyget, precis som alla andra prov och bedömningar som gjorts under kursens gång. De nationella proven är omfattande och testar flera olika förmågor hos eleven och därför ges det ofta särskilt stor vikt av läraren vid betygssammanställningen. Projekt pågår just nu för att digitalisera de nationella proven för att ytterligare kunna säkerställa provens sekretess och bedömning.

Skolelever och spelberoende

Internetanvändningen har krupit ner i åldrarna och datorer, surfplattor och mobiler har blivit en del av vardagen för nästan alla barn. Idag börjar många barn spela spel redan vid två års ålder. I början är dessa spel i regel pedagogiska spel för att exempelvis träna ord och siffror och kunskapsspel används i många sammanhang i skolan. Vid 10 års ålder har de allra flesta barn i Sverige en egen mobil och tillgång till egentid vid dator. Det här betyder att en stor del barn har tillgång till barnförbjudna spel med exempelvis våldsamt innehåll. När det gäller spel om pengar finns det i Sverige en reglerad åldersgräns på 18 år. Bland annat Svenska spel, som kritiserats för sin utveckling med nätkasinon, har vid stickprovskontroller sett att det förekommit fall där spel sålts till barn under 18 och deras åtgärd har varit att skärpa ålderskontrollerna vi köp av spel.

När det gäller svenska ungdomars spelvanor har den årliga enkäten om skolelevers drogvanor visat att andelen elever som någon gång provat på att spela om pengar varit i stort sett oförändrad under femårsperioden 2012-1017. Det är fler pojkar (23 % i nians årskurs och 34 % i gymnasiet) än flickor (7 % i nians årskurs och 8 % i gymnasiet) som någon gång spelat om pengar och detta visar att risken att hamna i ett spelberoende är något högre hos pojkar än hos flickor men undersökningen har visat att problemen med vanemässigt spelande har ökat i båda grupperna.

Vad gör då skolan för att arbeta med detta problem? Skolhälsovården utbildas kontinuerligt med att möta ungdomars behov. I takt med att spelandet bland ungdomar ökar måste även skolpersonalen vara vaksamma på hur beteendet kan påverka individerna så att de kan stötta och ge råd till barnens och ungdomarnas anhöriga. Detta är en av många saker som den svenska skolan är bra på. För närvarande genomförs insatser av Spelinstitutet på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut gällande kurser för elevhälsopersonal.